Precis som hos många andra till synes självklara ord finns det mer djup bakom frågan ”Vad är effektivitet?” än man först kan tro. Definitionen av effektivitet är nämligen helt beroende av de förutsättningar och målbilder man använder när man använder sig av uttrycket vilket kan ge helt olika svar på frågan.
Det finns självklart en bred definition (graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning) men den har inte ett speciellt stort praktiskt värde om man inte kan sätta den i ett sammanhang. Vi väljer därför istället att fokusera på ett lite mer konkret exempel.
Produktionseffektivitet
För företag som arbetar med någon form av produktion finns det många formler man kan använda för att beräkna effektiviteten. Den överlag vanligaste heter OEE och använder sig huvudsakligen av tre olika variabler. Dessa kan på svenska benämnas TAK: Tillgänglighet, Anläggningsutbyte och Kvalitetsutbyte. Måluppfyllelsen man i detta fallet strävar mot är antalet kundklara produkter, något som bedöms utifrån flera olika faktorer. T-et i TAK beräknar hur stor del av den planerade produktionstiden som i slutändan faktiskt gick till produktion. A beräknar hur den faktiska produktionstiden användes i förhållande till teoretiska maxproduktionen av samma tid. Sist har vi K-et som helt enkelt beskriver hur mycket av alla produkter som inte behövde kasseras eller omarbetas.
Alla dessa tre värden tar man sedan och multiplicerar med varandra vilket ger ett totalt värde av den teoretiska produktionseffektiviteten. Dessa beräkningar fungerar bäst när de används i ett system som kontinuerligt bevakar och analyserar alla processen så att man snabbt kan se var eventuella flaskhalsar befinner sig.